Erik skriver...

Hade en underbar helg i London!
Flög från Hässlö i fredags eftermiddag.

Blev mat på ett uteställe när vi kom fram sen en pubrunda på det.
Kvällen avslutades i hotellbaren, träffade bla ett gäng norrmän som också skulle kolla på fotboll.

   


På lördagen var man väl lite småsliten. Åt iaf en rejäl frukost sen gav vi oss ut till Notting Hill på marknad.
Ganska trånga gator med massor av stånd efter vägen.

     


Sen var det dags för matchuppladdning! Matchen spelades 17.30 engelsk tid ute i östra London.
Blev en del extra åkturer med tunnelbanan eftersom vissa stationer var avstängda.
Norrmännen från kvällen före hade tipsat om ett ställe i Barking som låg två stationer efter Upton Park, där matchen spelades.
Där skulle tydligen Liverpool-fansen värma upp före match, så det lät ju bra.

Fanns dock inga röda där när vi kom dit, en av tjejerna hade en Liverpool-halsduk på sig och jag tyckte folk tittade lite konstigt på den...


     


Sen så blev till tunnelbanan tillbaka mot Upton Park. Mycket hemmasupportrar i vagnarna!
Hann smälla i oss en hamburgare utanför innan det var dags att kliva in. Vi hade platser ganska långt upp i ett hörn på långsidan. Verkade som att många turister satt där bland oss. Såg båda lagen värma upp på planen, Liverpool närmast nedanför oss. Såg att Lucas skulle starta och blev lite orolig.


Lagen gör entré.


Matchen hann knappt börja innan Torres spelar Gerrard fri med målvakten. Medans han rundar målvakten så ställer jag mig upp med armarna i skyn. Har äntligen fått se Liverpool göra mål, efter två tidigare mållösa matcher. Många runtomkring oss jublar också. Vilket inte var så populärt bland West Ham supportrarna precis bredvid. Det börjar med att flera ställer sig upp och skriker "F*ck off!!" och liknande. Sen blir de fler och fler som börjar röra sig mot gången som skiljer våran del av läktaren från deras. De börjar peka ut folk som de sett jubla, bla en stackars norrmann som satt längst bort. Ganska hotfull stämning. Han som verkar mest arg pekar och skriker åt norrmannen att han ska lämna läktaren. Själva sitter vi och ser oskyldiga ut och tittar rakt fram på matchen...

Till slut så kommer det upp ett gäng poliser som försöker lugna ner hemmapubliken. I efterhand förstår man väl att det kan kännas förnedrande när det jublas över ett bortamål på hemmasektionen. Men de flesta, inklusiva jag, tänkte inte på det när man spontant reste sig upp och jublade. När Liverpool gjorde 2-0 på straff så var det många som ställde sig upp och tittade upp mot oss för att se om någon jublade men då hade man lärt sig läxan.....knäpptyst förutom hemmafansens svordomar mot oss.

Andra halvlek kändes ganska avslagen. Liverpool var nöjda med ledningen och West Ham var för dåliga för att hota. När det sista målet kom så var det ingen som orkade bråka heller. Stämningen mot slutet var riktigt bra! Då sjöng hemmapubliken som mest, trots att de förlorat.

   


Efter matchen blev det en tripp tillbaka till hotellet och sedan gick vi ut och åt alla 6. Blev hamburgetallrik för andra dagen i rad. Klockan var rätt mycket när vi kom ut från restaurangen, det var inte långt kvar innan pubarna skulle stänga. Då var det i så fall att gå på nattklubb som gällde.  Så vi valde hotellbaren istället. Tony och jag höll igång där till klockan var 4. Då var det dags att sova en liten stund före frukosten.

   


Söndagen startades med en rejäl frukost igen. Sen en prommenad bort mot Piccadilly Circus. Skulle kolla in Lillywhites där men de hade inte öppnat än, så vi tog oss till en närliggande park istället. Drack lite kaffe och gick runt och kollade.
Tillbaka till Piccadilly en dryg timme senare och in i den 8 (?) våningar höga butiken. Hittade ett par skor til Selma bla.

    

Resten av dagen blev rätt seg. Bristen på sömn började ta ut sin rätt. Blev inte bättre av en rejäl middag på Pizza Hut. Kollade på lite fotboll på hotellet, gick ut och handlade lite tidningar, sen blev det rätt tidigt i säng. På måndagen gick vi upp vid kl.7 för att äta frukost och sen påbörja resan hem.